Snäckbebisar!

 Nu har de kommit, våra babysnäckor! Och det finns två storlekar så både första omgången ägg och de som lades någon vecka senare har kläckts. De är väldigt söta ☺☺

Jag tar med dem till när vi ses på kursens sista dag.

Bilder från exkursionerna

 

Lunchpaus vid bastungens fyr på Dalbobergexkursionen

Några bilder från Hunnebergexkursionen

Balansaktivitet på Forngården

Här sitter våra lärare Anna och Ann-Louise och samlar sina krafter för att orka leda studenterna i fält :) (tillåtet bild)  

Fladdermusen - Trädets magi för att växa.

 Fladdermusen. Emilie Jidevåg, Malin Johansson, Fia Martinsson, Sofia Lövborg och Lisa Karlsson. NTF 101.

Trädets magi för att växa.

Ämne och arbetssätt: Kemi (fotosyntesen) med hjälp av estetiskt arbetssätt (lek och ramsa).
Ålder på barnen: Fyra- och fem-åringar.
Material: Färgade band. Bildstöd. Ett litet och ett stort träd.

Konkretiserade lärandeobjekt:

• Barnen ska veta att trädet behöver solljus, koldioxid och vatten för att kunna växa.
• Barnen ska få veta att det finns något som heter fotosyntes.

Läroplansmål: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur, samt enkla kemiska processer” (Lpfö18, s. 14).

Utförande: Under huvudaktiviteterna är storgruppen delad i två mindre grupper. I grupp 1 deltar pedagog 2 och 4. I grupp 2 deltar pedagog 3 och 5. Pedagog 1 som håller i start och avslut stöttar upp där det behövs under huvudaktiviteterna.

·       Uppstart: (Pedagog 1) Samla barnen i en stor gnuggcirkel på samlingsplatsen. En kortare gemensam samling där pedagog 1 gör en snabb genomgång där man nämner fotosyntesen och startar upp tankeverksamhet hos barnen angående vad trädet behöver för att växa. Dela upp barngruppen i två grupper och hänvisar dem till pedagog 2 eller 4 som står vid varsin ”station”.

·       Genomförande: (Pedagog 2 och 4) Samla barnen i en halv gnuggcirkel framför ett litet träd och ett stort träd. Lägg först fokus på det lilla trädet och sedan på det stora trädet och fråga barnen vad de tror att det lilla trädet behöver för att växa och bli stort. Förklara att det behöver koldioxid, vatten och solljus med hjälp av bildstödet. Nämn att detta är en del av fotosyntesen. Förklara att vi ska göra en ramsa om detta.
”Lilla lilla träd, fångar koldioxid, vatten och solljus med sina blad för att växa och bli glad”. Gestalta med rörelser samtidigt. Gör den två gånger.

·       Lämna över ordet till nästa pedagog som ska leda en lek.

·       (Pedagog 3 och 5) Gå igenom leken som är en form av kullek där den som är trädet fångar in koldioxid, vatten och solljus. Dela upp barnen i dessa ämnen. Här är pedagog 2 och 4 behjälpliga med att dela ut band för att förtydliga vilket ämne barnen är. Barnen som blir tagna krokar ihop med den som är trädet och till slut är alla ihop krokade. Belys hur stort trädet har blivit av de olika ämnena. Om tid finns, upprepa och låt ett barn vara träd.

·       Pedagog 1 visslar för att samla ihop alla.

·       Hänvisa din grupp till återsamling med pedagog 1 på samlingsplatsen.

·       Avslut: (Pedagog 1) samlar ihop alla i en stor gnuggcirkel och återkopplar till vad som gjorts. Fråga barnen vad det var trädet behövde för att växa och bli stor. Repetera vatten, koldioxid och solljus. Visa bilden. Avsluta med ramsan och rörelse till den. Upprepa. Runda av.

 

 Referenslista

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf

 

 

Utomhusundervisning

Här tar vi en lunch i skogen under vårt arbete om utomhusundervisningen.

Hoppas det går bra för alla. Hälsningar Fladdermusen!

 

Vad gömmer sig i riset?

 Blåsippan: Ema, Nova och Rebecka

Titel

Vad gömmer sig i riset? 

Ämne, arbetssätt, åldersgrupp och material 

Vårt ämne är biologi och det arbetssätt vi kommer att använda oss av är det estetiska arbetssättet genom en ta-lek och en ramsa om blåbär. 

Planeringen vänder sig till elever i förskoleklass. Det materialet vi använder oss av är blåbärsris, bild på en blåbärsblomma, blåbär, en korg och en ramsa.  

Konkretiserade lärandeobjekt 

-Barnen ska kunna känna igen blåbärsriset och dess olika delar, blomma, blad, bär

-Barnens ska kunna  beskriva i vilken ordning blåbärsriset förändras under året (knopp, blomma, bär)

Våra lärandeobjekt kopplar vi till dessa läroplanens mål:

•  “Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, s. 22). 

• “Sortering och gruppering av växter och djur samt namn på några vanligt förekommande arter” (Lgr 22, 2022, s. 24). 

Utförande 

Uppstart: Innan vi startar undervisningen gömmer vi undan två korgar i skogen. I korgen har vi lagt blåbär och en lapp där en ramsa står nedskriven.

Vi börjar med att samla den fiktiva elevgruppen ca 15 barn i en gnugg cirkel. Vi börjar med att informera elevgruppen om blåbärsriset och dess fakta samt visa hur ett blåbärsris ser ut där alla elever får se, känna och lukta på riset. Därefter delar vi upp barngruppen i tre grupper med en pedagog i varje grupp för att gå till olika delar i skogen och leta efter blåbärsris. När vi hittat blåbärsriset samtalar vi om vad som kännetecknar risets utseende. Vi benämner att blåbärsriset först har en knopp som växer sig till en blomma för att slutligen bli ett blåbär.

Genomförande: Aktiviteten kommer att gå till på så vis att när vi varit och tittat på blåbärsriset och samtalat om vad som kännetecknar ett blåbärsris, så återsamlas vi i storgrupp på den plats vi startade. Vi hittar korgen på vägen tillbaka och tar med den för att visa resten av eleverna. Vi kollar efter vad som finns i korgen och frågar vad det kan vara för något. För att säkerställa att det är blåbär innan eleverna smakar så läser vi en lapp som finns med i korgen. På lappen finns det en ramsa nedskriven. Vi utför ramsan tillsammans med vissa rörelser kopplade till ramsan. Ramsan är informativ och avslutas med att vi får reda på att det är blåbär i korgen. Därefter får barnen smaka på blåbären.

Avslut:  Vi avslutar aktiviteten genom att göra en ta-lek som kallas för “björn ta” där en förklarar hur leken går till och den andra visar hur man ska röra sig när man blir tagen. Efter att vi genomfört leken väljer vi att avsluta undervisningen genom att knyta ihop säcken och tala om att vi idag jobbat med blåbärsriset. 

Referenslista 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet.

Talgoxens Reningsverkstad

 Titel: Reningsverkstan 

Ämne, arbetssätt, åldersgrupp och material 

Ämnet i denna undervisning är teknik där vi skapar reningsverk med petflaskor, genom ett tekniskt arbetssätt där vi modifierar lösningen på problemet med olika material. Material som används är mossa, sand, sten, en strumpa och fem petflaskor. Lämplig ålder på barnen är 4-5år. 

Konkretiserade lärandeobjekt

• Barnen ska få veta att det finns reningsverk och dess betydelse.

• Barnen ska få lära sig att ett av sätten att rena vatten är filtrering genom olika material.   

• Barnen ska få uppleva att man kan bygga ett litet reningsverk av enkla material som mossa, stenar, sand och en strumpa. 

Utförande

Materialet som ska vara förberett av pedagogen är avklippta petflaskor. Toppen på flaskan fungerar som en tratt och flaskans botten-halva samlar upp det renade vattnet. Pedagogen behöver även ha med en flaska med smutsigt vatten, sand och en strumpa till reningsverket. Resten samlar barnen ihop tillsammans i skogen.

Uppstart: Samla barnen i en gnugg cirkel. Informera om vad ett reningsverk gör. Enligt Läroplanen för förskolan (2018, s. 9) “Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik”. Berätta att det första steget i ett reningsverk har gått sönder och ge barnen i uppgift att skapa ett nytt litet reningsverk med hjälp av tillgängligt material. Utgå ifrån ett tekniskt arbetssätt. I ett tekniskt arbetssätt utgår man från ett problem, sedan diskuteras en möjlig lösning fram. Denna lösning skapas sedan och testas för att utvärdera och komma fram till ett resultat som kan modifieras igen tills lösningen är optimal eller tillfredsställande (Sundqvist, 2020, s.53).

Genomförande: Enligt Lpfö 18 (2018, s. 14)  “ska varje barn ge förutsättningar att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”.  Barnen får samla in lämpligt material (mossa och stenar) som de kan använda till sitt reningsverk. Sortera materialet i förbestämda högar intill varje flaska. Återsamling i gnugg-cirkeln för att fortsätta. Barnen får filtrera det smutsiga vattnet genom de olika materialen var för sig. Låt flaskorna stå kvar så att de kan jämföra resultatet. Ta tillvara på barnens diskussioner och problemställningar som uppkommer. 

Avslut: Pedagogen stöttar barnen i att kombinera de olika materialen i flaskorna för att få fram ett optimalt reningsverk, så de får erfara vilket av våra reningsverk som fungerar bäst. Genom att använda materialet i en särskild ordning (1. strumpan, 2. mossan, 3. anden, 4. stenar.) Att uppleva med flera sinnen, synen och känseln, får barnen en bredare förståelse och befäster upplevelsen i minnet. Samla barnen i en gnugg-cirkel för att reflektera och låt barnen återberätta om vad de har upplevt.

Talgoxen: Magdalena L. Stella W. Mirjam J. Yvonne A. Hanna W. 

Blåsslaven

 UTOMHUSUNDERVISNING - EXAMINATION NFT 101.

                       Blåslaven. Klara Vikström, Neli Trontelj & Alice Holmgren. 

Koka magisk färg i naturen!

Ämne, arbetssätt, åldersgrupp och material.
Det tilldelade naturkunskap ämnet i undervisningen är kemi och kommer innehålla ett estetiskt arbetssätt. Enligt  “Läroplan för förskolan” (2018, s.14) står det att barnen ska få förståelse för enkla kemiska processer, naturvetenskap och växter. Undervisningen är planerad för en barngrupp med ålder 3-4 år. Det material som behövs är växter - maskrosor, rönnblad och stinknäva. Det behövs även fyra papper, en pensel, tre bildkort, tre pinnar, tre hinkar, en termos med varmt vatten och vattenflaskor med kallt vatten. 

Konkretiserade lärandeobjekt.

• Maskros, rönnblad och stinknäva är växter, som finns i naturen.
• Växterna doftar olika.
• Färg kan friges från växter när det läggs ner i ljummet vatten.
• Maskros ger svag gul färg. Stinknäva ger lila färg. Rönnblad ger svag grön färg. 

Utförande.
Inled med att samla barnen i en halvgnuggcirkel. Detta för att alla ska kunna se och känna sig delaktiga.
Introducera häxans boende och brevet. Pedagog läser brevet högt för barngruppen, visar bilden på häxan och växterna som barnen ska leta efter. Bredvid står även övrigt material som hinkar, vattenflaskor, termos och papper.
Gruppen delas upp, där varje pedagog tar med sig en hink, bildkort och sin barngrupp för att hitta sina växter. Barnen lägger växterna i hinken, återsamling i storgrupp i gnugghalvcirkel.
Pedagogerna återkopplar till brevet, att barnen ska få skapa färger från växter för att måla tre nya tavlor till häxans hem.
Pedagogen tar upp en hink i taget med de olika växterna och låter alla barnen få lukta på dem. Genom detta får barnen uppleva doftsinnet.
Pedagog tillsätter sedan ljummet vatten i hinkarna (lika mycket i alla hinkar) och  introducerar en gemensam sångsamling med låten “koka färg”.
Under sången får alla barn hjälpa till att röra runt i vattnet och växterna.
Pedagogen berättar att det nu skapats färg i hinkarna. Pedagog lägger ut bildkorten på växterna på vid tavelramen, där barngrupperna får ställa sig vid sitt bildkort.
Barnen ska nu få ta upp varsin växt ur det ljumma vattnet. Genom känselsinnet får de uppleva om det är varmt eller kallt.
När barnen har tagit upp växterna, häller pedagog ut vattnet ur hinken, där fokuset är att se  om vattnets färg ändrats.
Är färgen inte tydlig, får pedagogen säga till barnen att vi får måla med växten för att se färgen tydligare.
Där återkopplar pedagog återigen till häxan och vad syftet med målningen är. Barnen får ta upp växterna och måla på pappret.
När barnen målat färdig ska de ställa sig i en halvgnuggcirkel. 
Detta för att barnen ska få en överblick på vad de har skapat med växter och vatten.  Genom det visuella sinnet får de möjlighet till en överblick hur växterna har frigjort olika färger.
Pedagogerna tillsammans med barnen för en diskussion om vad som skett, varför växter kan frigöra färg i kontakt med ljummet vatten och att häxan nu har fått färgglada tavlor att titta på. 

Vi avslutar med en gemensam sångsamling med “koka färg”-låten med tillhörande rörelser.  

Referenslista.
Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf 

Ljud - detektiverna - Grupp Vårfrylet

 Grupp Vårfrylet - Emma Svensson, Anna Nellbro, Tina Malmström & Sandra Palm

Examination utomhusundervisning

Titel Ljud-detektiverna
Ämne, arbetssätt, åldersgrupp och material
Ämnet är fysik och tillvägagångssättet är det naturvetenskapliga arbetssättet observerande undersökning med inslag av sortering. Barnen får utforska ljud genom att lyssna på burkar fyllda med olika naturmaterial som kottar, stenar, blad samt mossa för att jämföra och sortera efter ljudens egenskaper starkt och svagt. Ljudkort kommer att användas för att kunna sortera de olika ljuden. Undervisningen riktar sig till en barngrupp i 3-årsåldern. 

 

Konkretiserade lärandeobjekt

·       Barnen ska få veta att ljud kan urskiljas som starkt och svagt.

·       Olika material kan skapa olika ljud.

·       Förståelse att ordet ljudvågor finns. 

Läroplansmål
Undervisningen kopplas till läroplansmålet att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att barn ska skapa en förståelse för enkla fysikaliska fenomen samt förmåga att samtala och utforska naturvetenskap. Lpfö18 (2018, s.14).

 

Utförande
Uppstart
Barngruppen delas upp i två mindre grupper, därefter bildas en gnuggcirkel där barnen får i uppdrag att vara ljud-detektiver. Undervisningen börjar med att barnen får instruktionen att blunda och noga lyssna in naturens ljud. Sedan får barnen öppna sina ögon och en i taget får berätta vad de har hört. Efter detta ställs öppna frågor kring vad de hört och gruppen får samtala kring de olika ljuden. 

Pedagogen introducerar begreppet ljudvågor på ett konkret sätt genom att beskriva att ljud är som små rörelser i luften, som inte kan ses men som våra öron kan höra. 
För att förtydliga begreppet ljudvågor påvisar pedagogen att ljudet förändras då öronen hålls för: ljudet blir svagare eftersom ljudvågorna inte når in till örat lika lätt. Då händerna släpps blir ljudet starkare eftersom ljudvågorna kommer in i örat. Tillsammans testar gruppen detta några gånger för att barnen ska få kontrastera svagt mot starkt genom att använda det auditiva sinnet.  

 

Genomförande
Barngruppen är kvar i gnuggcirkeln och pedagogerna ställer fram fyra olika lådor utan lock som innehåller naturmaterialen stenar, kottar, blad och mossa. Barnen får en i taget, undersöka materialet med flera sinnen och de får känna, titta, lyssna och lukta på innehållet. Materialet läggs tillbaka i burkarna och locken stängs. Nästa steg i undervisningen är att en burk skickas ut och barnen får skaka och samtala kring huruvida dess läte är svagt eller starkt. För att barnen ska ha något att jämföra med skickas sedan en burk med motsatt ljud ut och de får skaka och samtala ännu en gång. Beroende på vad gruppen kommer fram till får de sortera ljuden på ljudkorten som nu läggs fram på marken. Sedan görs proceduren en gång till med de återstående burkarna.

 

Avslut
Undervisningen avslutas i gnuggcirklen med en gemensam reflektion om vad som har gjorts. Efter barnens reflektioner sammanfattas och förtydligas att de har lyssnat på och sorterat starka och svaga ljud. En återkoppling till begreppet ljudvågor görs - alla ljud består av ljudvågor och de finns överallt, i naturen, våra röster och i burkarna vi undersökt. Avslutande återkoppling till att barnens uppdrag som ljud-detektiver har lyckats!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Referenslista

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001 .pdf 
(s.14)

 

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. & Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och åk F-3 (3:e uppl.). Outdoor Teaching förlag AB. 
(s.249)

 

 

 

Balans äventyr!

 Balans äventyr! 

---

Ekoxen - Arlinda, Frida, Klara, Sarah och Thiwarat

Ämne, arbetssätt, åldersgrupp och material

• Fysik: Utforska balans, stödyta och tyngdpunkt.

• Naturvetenskapligt arbetssätt, observerande undersökning. 

• Åldersgrupp: 4-5 år. 

• Material: Brev, stockar och kroppen.

• Lpfö 18: utveckla förståelse för naturvetenskap, fysikaliska fenomen.  

 

Konkretiserad lärandeobjekt

• Att man står brett isär med benen ger bättre balans. 

• Att när man står upp är fötterna stödytan, mellanrummet mellan fötterna är också stödyta och hjälper till att hålla balansen.  

• Att man tappar balansen när kroppen (tyngdpunkten) hamnar utanför fötterna (stödytan). 

Utförande

• Dela barngruppen i två. 

• Samla barnen i “gnuggcirkel” vid stockarna. 

• Berätta att det finns ett brev, leta efter brevet (hänger i träd). 

• Läs brevet.

“Hej alla barn! Idag ska ni få bli upptäckare! Ni ska få känna balansen i kroppen med hjälp av synen och känseln. Ni ska tillsammans hitta stödytan och tyngdpunkten.  Vi ska först testa balansen på marken och sedan när vi står på stockar. Spelar det någon roll hur vi står?  Det ska vi ta reda på nu i ett spännande balansäventyr!  Lycka till alla upptäckare!”

• Ställ er i  “gnuggcirkel”. Ta varandra i händerna, backa så cirkeln blir stor, släpp händerna. Nu ska alla ha fått den ytan som krävs för att testa balansen. 

• Testa att stå med fötterna brett isär, stå rakt och luta sedan kroppen åt en sida i taget. 

• Ställ er sedan ihop med fötterna, stå rakt och luta sedan kroppen åt en sida i taget. (Uppmärksamma skillnaden i balansen, hur känns det?). 

• Stå isär med fötterna, testa blunda. Stå rakt och luta sedan kroppen åt en sida i taget. 

• Stå ihop med fötterna, testa blunda. Stå rakt och luta sedan kroppen åt en sida i taget. 

• Ställ anpassade frågor utifrån situationen. Exempelvis: När var det lättast att hålla balansen, när vi stod brett isär eller tätt ihop med fötterna? 

• (Lyssna in barnens svar, tankar och reflektioner) 

• Förklara stödyta och tyngdpunkt på ett barnanpassat sätt. 

Exempelvis: 

Våra fötter och mellanrummet mellan fötterna är vår stödyta. När vi lutar oss för mycket åt sidan hamnar mitten av kroppen och vår tyngdpunkt utanför fötterna vilket gör att vi tappar balansen.   

När vi står brett isär med fötterna har vi en större stödyta vilket gör att vi kan luta oss mer med kroppen innan tyngdpunkten (mitten av kroppen) hamnar utanför fötterna vilket är då vi tappar balansen. 

• Leta efter en stock ihop med barnen. 

• Låt barnen få lära känna materialet (stocken) med sina sinnen. 

• Informera barnen om att de ska testa balansen stående på stocken.

• Låt barnen kliva upp på stocken

• Be barnen stå brett med fötterna. Stå rakt, luta sedan kroppen åt en sida i taget. 

• Ställ anpassade frågor utifrån situationen. Exempelvis: Hur känns det i kroppen? Var det lätt eller svårt?

• Fråga barnen om de vill testa blunda och testa göra samma sak igen (brett isär och tätt ihop med fötterna) på stocken. 

• Fråga barnen anpassade frågor utifrån situationen. Exempelvis: Hur kändes det nu? Vad var det som kändes annorlunda nu? 

• Avslutningsvis samla barnen i "gnuggcirkel", sätt er ner. 

• Frågor utifrån upplevelsen och lärandeobjekten. 

Referenslista

Läroplan för förskolan, lpfö 18. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf. 

 

Lättman-Marsch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E., & Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: Förskola och åk F-3. (3:a uppl.) Vimmerby: Outdoor Teaching förlag AB.