Snäckbebisar!

 Nu har de kommit, våra babysnäckor! Och det finns två storlekar så både första omgången ägg och de som lades någon vecka senare har kläckts. De är väldigt söta ☺☺

Jag tar med dem till när vi ses på kursens sista dag.

Bilder från exkursionerna

 

Lunchpaus vid bastungens fyr på Dalbobergexkursionen

Några bilder från Hunnebergexkursionen

Balansaktivitet på Forngården

Här sitter våra lärare Anna och Ann-Louise och samlar sina krafter för att orka leda studenterna i fält :) (tillåtet bild)  

Fladdermusen - Trädets magi för att växa.

 Fladdermusen. Emilie Jidevåg, Malin Johansson, Fia Martinsson, Sofia Lövborg och Lisa Karlsson. NTF 101.

Trädets magi för att växa.

Ämne och arbetssätt: Kemi (fotosyntesen) med hjälp av estetiskt arbetssätt (lek och ramsa).
Ålder på barnen: Fyra- och fem-åringar.
Material: Färgade band. Bildstöd. Ett litet och ett stort träd.

Konkretiserade lärandeobjekt:

• Barnen ska veta att trädet behöver solljus, koldioxid och vatten för att kunna växa.
• Barnen ska få veta att det finns något som heter fotosyntes.

Läroplansmål: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur, samt enkla kemiska processer” (Lpfö18, s. 14).

Utförande: Under huvudaktiviteterna är storgruppen delad i två mindre grupper. I grupp 1 deltar pedagog 2 och 4. I grupp 2 deltar pedagog 3 och 5. Pedagog 1 som håller i start och avslut stöttar upp där det behövs under huvudaktiviteterna.

·       Uppstart: (Pedagog 1) Samla barnen i en stor gnuggcirkel på samlingsplatsen. En kortare gemensam samling där pedagog 1 gör en snabb genomgång där man nämner fotosyntesen och startar upp tankeverksamhet hos barnen angående vad trädet behöver för att växa. Dela upp barngruppen i två grupper och hänvisar dem till pedagog 2 eller 4 som står vid varsin ”station”.

·       Genomförande: (Pedagog 2 och 4) Samla barnen i en halv gnuggcirkel framför ett litet träd och ett stort träd. Lägg först fokus på det lilla trädet och sedan på det stora trädet och fråga barnen vad de tror att det lilla trädet behöver för att växa och bli stort. Förklara att det behöver koldioxid, vatten och solljus med hjälp av bildstödet. Nämn att detta är en del av fotosyntesen. Förklara att vi ska göra en ramsa om detta.
”Lilla lilla träd, fångar koldioxid, vatten och solljus med sina blad för att växa och bli glad”. Gestalta med rörelser samtidigt. Gör den två gånger.

·       Lämna över ordet till nästa pedagog som ska leda en lek.

·       (Pedagog 3 och 5) Gå igenom leken som är en form av kullek där den som är trädet fångar in koldioxid, vatten och solljus. Dela upp barnen i dessa ämnen. Här är pedagog 2 och 4 behjälpliga med att dela ut band för att förtydliga vilket ämne barnen är. Barnen som blir tagna krokar ihop med den som är trädet och till slut är alla ihop krokade. Belys hur stort trädet har blivit av de olika ämnena. Om tid finns, upprepa och låt ett barn vara träd.

·       Pedagog 1 visslar för att samla ihop alla.

·       Hänvisa din grupp till återsamling med pedagog 1 på samlingsplatsen.

·       Avslut: (Pedagog 1) samlar ihop alla i en stor gnuggcirkel och återkopplar till vad som gjorts. Fråga barnen vad det var trädet behövde för att växa och bli stor. Repetera vatten, koldioxid och solljus. Visa bilden. Avsluta med ramsan och rörelse till den. Upprepa. Runda av.

 

 Referenslista

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf

 

 

Utomhusundervisning

Här tar vi en lunch i skogen under vårt arbete om utomhusundervisningen.

Hoppas det går bra för alla. Hälsningar Fladdermusen!

 

Vad gömmer sig i riset?

 Blåsippan: Ema, Nova och Rebecka

Titel

Vad gömmer sig i riset? 

Ämne, arbetssätt, åldersgrupp och material 

Vårt ämne är biologi och det arbetssätt vi kommer att använda oss av är det estetiska arbetssättet genom en ta-lek och en ramsa om blåbär. 

Planeringen vänder sig till elever i förskoleklass. Det materialet vi använder oss av är blåbärsris, bild på en blåbärsblomma, blåbär, en korg och en ramsa.  

Konkretiserade lärandeobjekt 

-Barnen ska kunna känna igen blåbärsriset och dess olika delar, blomma, blad, bär

-Barnens ska kunna  beskriva i vilken ordning blåbärsriset förändras under året (knopp, blomma, bär)

Våra lärandeobjekt kopplar vi till dessa läroplanens mål:

•  “Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, s. 22). 

• “Sortering och gruppering av växter och djur samt namn på några vanligt förekommande arter” (Lgr 22, 2022, s. 24). 

Utförande 

Uppstart: Innan vi startar undervisningen gömmer vi undan två korgar i skogen. I korgen har vi lagt blåbär och en lapp där en ramsa står nedskriven.

Vi börjar med att samla den fiktiva elevgruppen ca 15 barn i en gnugg cirkel. Vi börjar med att informera elevgruppen om blåbärsriset och dess fakta samt visa hur ett blåbärsris ser ut där alla elever får se, känna och lukta på riset. Därefter delar vi upp barngruppen i tre grupper med en pedagog i varje grupp för att gå till olika delar i skogen och leta efter blåbärsris. När vi hittat blåbärsriset samtalar vi om vad som kännetecknar risets utseende. Vi benämner att blåbärsriset först har en knopp som växer sig till en blomma för att slutligen bli ett blåbär.

Genomförande: Aktiviteten kommer att gå till på så vis att när vi varit och tittat på blåbärsriset och samtalat om vad som kännetecknar ett blåbärsris, så återsamlas vi i storgrupp på den plats vi startade. Vi hittar korgen på vägen tillbaka och tar med den för att visa resten av eleverna. Vi kollar efter vad som finns i korgen och frågar vad det kan vara för något. För att säkerställa att det är blåbär innan eleverna smakar så läser vi en lapp som finns med i korgen. På lappen finns det en ramsa nedskriven. Vi utför ramsan tillsammans med vissa rörelser kopplade till ramsan. Ramsan är informativ och avslutas med att vi får reda på att det är blåbär i korgen. Därefter får barnen smaka på blåbären.

Avslut:  Vi avslutar aktiviteten genom att göra en ta-lek som kallas för “björn ta” där en förklarar hur leken går till och den andra visar hur man ska röra sig när man blir tagen. Efter att vi genomfört leken väljer vi att avsluta undervisningen genom att knyta ihop säcken och tala om att vi idag jobbat med blåbärsriset. 

Referenslista 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet.

Talgoxens Reningsverkstad

 Titel: Reningsverkstan 

Ämne, arbetssätt, åldersgrupp och material 

Ämnet i denna undervisning är teknik där vi skapar reningsverk med petflaskor, genom ett tekniskt arbetssätt där vi modifierar lösningen på problemet med olika material. Material som används är mossa, sand, sten, en strumpa och fem petflaskor. Lämplig ålder på barnen är 4-5år. 

Konkretiserade lärandeobjekt

• Barnen ska få veta att det finns reningsverk och dess betydelse.

• Barnen ska få lära sig att ett av sätten att rena vatten är filtrering genom olika material.   

• Barnen ska få uppleva att man kan bygga ett litet reningsverk av enkla material som mossa, stenar, sand och en strumpa. 

Utförande

Materialet som ska vara förberett av pedagogen är avklippta petflaskor. Toppen på flaskan fungerar som en tratt och flaskans botten-halva samlar upp det renade vattnet. Pedagogen behöver även ha med en flaska med smutsigt vatten, sand och en strumpa till reningsverket. Resten samlar barnen ihop tillsammans i skogen.

Uppstart: Samla barnen i en gnugg cirkel. Informera om vad ett reningsverk gör. Enligt Läroplanen för förskolan (2018, s. 9) “Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik”. Berätta att det första steget i ett reningsverk har gått sönder och ge barnen i uppgift att skapa ett nytt litet reningsverk med hjälp av tillgängligt material. Utgå ifrån ett tekniskt arbetssätt. I ett tekniskt arbetssätt utgår man från ett problem, sedan diskuteras en möjlig lösning fram. Denna lösning skapas sedan och testas för att utvärdera och komma fram till ett resultat som kan modifieras igen tills lösningen är optimal eller tillfredsställande (Sundqvist, 2020, s.53).

Genomförande: Enligt Lpfö 18 (2018, s. 14)  “ska varje barn ge förutsättningar att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”.  Barnen får samla in lämpligt material (mossa och stenar) som de kan använda till sitt reningsverk. Sortera materialet i förbestämda högar intill varje flaska. Återsamling i gnugg-cirkeln för att fortsätta. Barnen får filtrera det smutsiga vattnet genom de olika materialen var för sig. Låt flaskorna stå kvar så att de kan jämföra resultatet. Ta tillvara på barnens diskussioner och problemställningar som uppkommer. 

Avslut: Pedagogen stöttar barnen i att kombinera de olika materialen i flaskorna för att få fram ett optimalt reningsverk, så de får erfara vilket av våra reningsverk som fungerar bäst. Genom att använda materialet i en särskild ordning (1. strumpan, 2. mossan, 3. anden, 4. stenar.) Att uppleva med flera sinnen, synen och känseln, får barnen en bredare förståelse och befäster upplevelsen i minnet. Samla barnen i en gnugg-cirkel för att reflektera och låt barnen återberätta om vad de har upplevt.

Talgoxen: Magdalena L. Stella W. Mirjam J. Yvonne A. Hanna W.