Tornbygarna i Balansskogen - Stensötan

 Grupp Stensötan - Isabelle, Jenny, Alexandra F & Ebba. 

Titel: Tornbyggarna i balansskogen. 

 

Ämne, arbetssätt, åldersgrupp och material: Undervisningen kommer att ha inriktning på ämnet fysik där vi kommer att använda oss av det tekniska arbetssättet i undervisningen där barnen ska få prova, tänka och ompröva.  

Ålder på barnen i denna undervisning är fem år.  

Barnen ska få samla material i ett avgränsat skogsområde.  

Material att ha med sig är filtar att sitta på, plastpåsar, visselpipa och brevet från Byggpatrullen.  

 

Konkretiserade lärandeobjekt:    

• Barnen ska få veta att en sak kan vara i balans.  

• Barnen ska få veta att balansen påverkas av storleken på den yta som en sak står på (stödyta), och att placeringen av tyngdpunkten gör det lättare eller svårare att hålla balansen. 

 

Syfte: Syftet med undervisningen är att väcka barnens nyfikenhet och vilja att pröva, ompröva och upptäcka själva.  

Syftet är att barnen ska få uppleva begreppet balans genom kroppsliga upplevelser.  

 

Läroplansmål: “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. 

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin motorik och koordinationsförmåga’’. 

 

Utförande: Barnen ska få uppleva och utforska balans genom kroppslig upplevelse samt genom att bygga/ konstruera torn genom insamlat naturmaterial. 

Vi börjar med att samla barnen på två filtar i v-form, dessa är placerade så de ej får sol eller blåst i ansiktet. Vi pedagoger placerar oss framför så att alla kan se och höra.

 

Undervisningens start sker genom att läsa upp ett brev från Byggpatrullen.  

I brevet ber de om barnens hjälp att ta reda på hur torn byggs för att inte rasa. De undrar också om barnen har några tips för att göra tornen stabila.  

 

Efter brevet får varje barn ta en kompis i handen och varje par får en plastpåse, med den samlar barnen in naturmaterial inom ett tydligt markerat område under en bestämd tid. När tiden för insamling av material är slut, visslar pedagogen i visselpipan, och barnen samlas på filtarna.  

När materialet är insamlat och barnen sitter på filtarna får barnen börja bygga sina torn.  

Under byggandet av torn är pedagogen/pedagogerna närvarande och aktiva genom att ställa öppna från, som ”Oj, tornet rasade, varför tror du att det hände? Vad kan du ändra för att tornet ska stå kvar? Vad skulle du kunna lägga i botten för att tornet inte ska falla?” 

 

Efter tornbygget, introducerar pedagogen/pedagogerna begreppen stödyta och tyngdpunkt, och förklarar vad dessa begrepp betyder genom kroppslig upplevelse. Barnen får själva vara ”levande torn”, där alla barn ställer sig upp och får känna balans genom att stå på båda benen kontra ett ben. Pedagogerna leker då att de är vinden, de blåser ljudligt och puffar lätt på barnen.  

 

När barnen står på ett ben märker de att det är svårare att hålla balansen, här pratar vi om vad tyngdpunkt och stödyta har för betydelse för balansen.  

Sedan får barnen uppleva balans genom att stå på båda benen medan pedagogen/pedagogerna ”är vinden’’ igen, här märker barnen att de står stadigare när båda fötterna är i marken. Genom denna kroppsliga upplevelse visar vi att stödyta och tyngdpunkt har betydelse för att något ska vara i balans. 

 

Som avslutning skriver vi tillsammans ett svar till Byggpatrullen. Barnen berättar sina bästa tips för hur man bygger ett stabilt torn som inte ramlar. Brevet tar vi med oss tillbaka till förskolan, för att sedan lägga de i brevlådan.  

 

Referenslista: Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket.  https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan (s. 13,14) 

 

 Träd kompisarna

Grupp Gäddan: Lina, Nellie, Douaa, Mariam, Josefine

Ämne: Biologi.

Arbetssätt: Estetiskt arbetssätt. 

Material: Kottar, barr och träd.

Åldersgrupp: 4-5 åringar.    

Konkretiserade lärandeobjekt - barnen ska veta 

• Att granen har många grenar över hela stammen och tallens grenar sitter högt upp.

• Att granens barr sitter ett och ett medan tallens barr sitter två och två.

• Att granens kottar är långa och smala medan tallens kottar är korta och tjocka. 

Kopplingar till läroplanen:

• Förskolans uppdrag: “Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer” (Lpfö, 2018, s. 9). 

• Barnen får vistas i skogen och utveckla sin rörelseförmåga genom att utforska miljön och göra en rörelseramsa på ojämnt underlag.

• Mål: “Förskolan ska ge varje barn möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur” (Lpfö, 2018, s. 14). 

• Barnen får en fördjupad förståelse för granen och tallen genom att se, känna och lukta på de olika delarna samt se skillnader på barrträden. 

• Mål: “Förskolan ska ge varje barn möjlighet att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (Lpfö, 2018, s. 14). 

• Barnen får använda kropp, röst och sinnen samt ställa frågor och samtala om granen och tallen, särskilt när de aktivt letar efter dem i skogen.

Utförande: 

Börjar med att samla barnen och delar upp sig i två grupper. Sedan börjar man en rörelse berättelse med barnen:

Berättelsen (Gör valfria rörelser till)

Nu ska jag berätta om två trädkompisar som bor här i skogen, de heter Gran och Tall. Granen har grenar över hela stammen, dem går hela vägen från marken ända upp till toppen. Tallen är lång och grenarna finns högst upp vid toppen. Båda har kottar och barr men dessa ser olika ut. Tallen har små runda kottar. Medan granen har långa smala kottar. Även barren ser olika ut, tallens barr är långa och sitter två och två medan granens barr är korta och sitter en och en. 

Undersökning: 

Efter berättelsen får barnen tillsammans med pedagogerna undersöka granar och tallar i en gnugg cirkel för att se skillnaderna. Barnen får använda sina sinnen, de får titta på träden, kottarna och barren. De får känna hur de känns i händerna och även känna om det luktar något. För att hjälpa barnen i deras letande kan man göra rörelser från berättelsen. 

Avslut: 

Efter undersökningen avslutar vi med en ramsa för att repetera 

Ramsan: (med valfria rörelser)

Tall och gran i skogen står,

är där ute, år efter år.

Gran med grenar från topp till tå, 

ända från marken kan du dem nå.

Tallen är lång, med stammen så rak,

grenarna sitter i toppen — som tak!

Granens barr är kort och lätt,
sitter en och en så tätt.

Tallens barr sitter, två och två, 

långa och smala – likaså!

Granens kottar är smala och långa
tallens är korta, tjocka och många 

Tall och gran, så olika de är –

men båda hör hemma i skogen här!

Referenslista: 

• Läroplan för förskolan (2018). https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf. Skolverket. 

Fåglarnas hemliga liv

Grupp - Näbbmusen : Edvin, Stina, Lovisa, Alva, Julia

Fåglarnas hemliga liv 

Ämne, arbetssätt, åldersgrupp och material:  

Ämnet är fåglar. 

Arbetssättet är observation av enskilda objekt och sortering. 

Åldersgruppen är  3-4 år. 

Material: toarullar som kikare, handduk, pinnar, mossa, löv, gräs.

Konkretiserade lärandeobjekt: Barnen ska få veta att.. 

• Att fåglar kan bo i fågelholk eller fågelbo

• Att fåglarnas fågelbo kan vara gjort av: kvistar, mossa, gräs, löv

• Att Fåglarnas boende är högt belägna 

I “Läroplanen för förskolan” (2018, s.9)  lyfts följande: "Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur/../”. Detta blir ett mål som bearbetas under denna aktivitet. 

Utförande:

Undervisningen sker i skogen, detta kopplat till Lpfö18 (2018, s. 9) där barnen ska ges möjlighet att utforska och undersöka olika naturmiljöer.

Börja med att rikta barnens blick upp mot trädkronorna, vad är det vi ser?

Här diskuteras det kring fåglar, hur de låter, hur de ser ut samt hur de bor.

Fortsätt med att be alla barn att blunda för att förstärka sin hörsel och lyssna efter fåglarnas ljud, fågelkvitter.

Efter detta visas 4 bilder på Sveriges vanligaste fåglar, vi diskuterar fåglarnas utseende och storlek. Enligt Lpfö18 (2018, s. 14) ska barnen få förutsättningar att utveckla kunskaper om djur.  

Barnen får sedan en varsin kikare gjord av toarullar.
Där får de använda synen för att se om de hittar någon fågel i närheten.

Några regler inför fågelskådningen med kikarna: 

• alla behöver vara tysta och försiktiga 

• man ska inte gå för nära fåglarna

• man ska hålla sig inom det avgränsade området 

Reglerna är viktiga då barnen ska uppmärksammas om att vara varsamma om djur och natur. Enligt Lpfö18 (2018, s. 9) ska barnen ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och natur. 

Barnen använder sina kikare för att observera fåglar. (om man inte hittar fåglar, kan man kika efter spår av fåglar som fjädrar)

Återsamling i gnuggcirkel, barnen får berätta vad de uppmärksammat i naturen. Diskussionen går vidare till fåglarnas olika sätt att bo på. Fågelbon uppmärksammas och bilder visas på hur ett fågelbo kan se ut samt vad det är gjort av.

En handduk läggs fram och barnen får gå runt och samla olika material som relaterar till fågelbon som till exempel: mossa, gräs, löv, kvistar. Det insamlade materialet läggs på handduken

Barnen samlas och materialet sorteras in i grupper utefter det vi hittat.

Tillsammans skapas ett fågelbo ihop med barnen, med hjälp av det insamlade materialet. Här kan man använda sig av bilderna på fågelbon som inspiration.
En dialog förs om vad som läggs underst, mitten och överst i boet. 

När boet är klart hittas ett lämpligt ställe att placera det på.
Här diskuteras boets placering med barnen och uppmärksammar att vi har fått se uppåt samt att fåglarna ej bygger sina boenden på marken. Fågelboet placeras därför en bit över mark, helst på gren eller i en buske och undervisningen avslutas. 

Referenslista:

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan 

Barrträdens skattjakt - Kvastmossan

Fanny, Elina, Leo, Hanna. O. - Kvastmossan 

Titel – Barrträdens skattjakt

Ämne och arbetssätt - Planeringen utgår ifrån ämnet biologi och arbetssättet observerande undersökning. Målet med denna undervisning är att ge barnen möjlighet att lära sig om olika barrträd då det i Läroplan för förskolan (2018, s. 14) står att verksamheten ska ge barnen möjlighet att utveckla en förståelse för naturvetenskap och kunskaper om växter och djur.

Åldersgrupp och material - Planeringen avser åldern 3-4 år. Det material som behövs är: 2 vita vaxdukar, tallkottar, grankottar, tallbarr, granbarr, låda och kort med bilder på.  

Konkretiserade lärandeobjekt - Barnen ska veta att:

• Tall har långa barr som sitter ihop 2 och 2 och har korta kottar.

• Gran har korta barr och långa kottar.

• Granen och tallens kottar är föda till hackspett och ekorrar. 

Utförande - Undervisningen startar med att barnen samlas i en gnuggcirkel. Förskolläraren berättar att de ska få gå på skattjakt efter barr och kottar från barrträd. Därefter ställs en öppen fråga till barnen om de har hört ordet "barrträd" tidigare. Barnen får reflektera och dela sina tankar kring ordet, vilket väcker deras nyfikenhet och förförståelse. När introduktionen är klar delas barnen in i två grupper, där varje grupp har två förskollärare som stöd. I grupperna sätter man sig åter i en gnuggcirkel. Förskolläraren tar då fram en låda som innehåller bilder på olika delar av barrträd – granbarr, grankotte, tallbarr och tallkotte. Lådan skakas först för att väcka barnens intresse, och bilderna plockas sedan upp en i taget. Varje bild visas för barnen medan förskolläraren beskriver vad den föreställer: tallbarren är långa och sitter ihop två och två, medan granbarren är kortare och sitter en och en. Tallkotten är kort och rund, medan grankotten är längre och smalare. När barnen fått se och höra om bilderna får de själva ge sig ut på skattjakt i närmiljön tillsammans med sina förskollärare. Uppgiften är att leta efter barr och kottar från tall och gran. Allt de hittar får barnen lägga på en vit vaxduk som är utlagd för varje grupp. Efter skattjakten samlas barnen åter igen i en gnuggcirkel. Här tittar vi tillsammans på våra fynd och förskolläraren skapar en kontrast mellan arterna genom att visa skillnaderna mellan gran och tall. Här tar förskolläraren också upp kottarna och berättar vilka djur som gillar att äta kottar och visar hur de ser ut när de blivit ätna på. Barnen får också använda sina sinnen för att utforska och upptäcka barren och kottarna genom att känna, se, lukta och lyssna. Undervisningen avslutas med en repetition, där förskolläraren visar upp bilderna från början en gång till. Barnen får då möjlighet att koppla sina nya kunskaper till bilderna och befästa det de lärt sig under aktiviteten.

Referenslista 

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobson, G., Persson, E., & Ekblad, A. (2020).  Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och åk f-3. OutdoorTeaching.

Lycklig tilldragelse - snäckorna har lagt ägg!!

 För några dagar sedan såg jag hur en snäcka hade grävt ned sig en bit i jorden. Jag tänkte att nu är det kanske äggläggning på gång!

Sedan har jag gått och lyft och kikat på backens undersidan. Man brukar nämligen se ansamlingarna med ägg ligga mot bottnen. Men jag har inte sett något och varit lite besviken. Så i morse kom jag att tänka på att jag i år tagit ett extra tjockt lager jord. Kanske är det därför jag inte sett äggen?

Jag tog en sked och grävde försiktigt på den plats där jag sett snäckan gräva ned sig. Och tänk! Där stötte jag på äggsamlingen! Här ser ni två av de fina äggen.

De är ömtåliga, så nu låter jag dem vara. Förhoppningsvis för vi snäckbebisar innan kursen är slut :)